top of page
Banner Miljö&Bygg3.jpg

Miljö & bygg

Plan bi.png

Att spara på miljön handlar om att vara smart, ta ansvar och våga.

Vi vill se verkstad och riktigt miljöarbete med en tydlig röd tråd.  Miljöteknik som funnits i 20:tal år lyser fortfarande med sin frånvaro i Nyköpings kommun, det går alldeles för sakta.

Vi vill  planlägga framtidens nya områden så att alla byggnader byggs med optimal miljöhänsyn och att en professionell stadsarkitekt får uppdraget att leda det arbetet.

En gång i tiden kung2.jpg

 Nyköping behöver en stadsarkitekt 

 

En stadsarkitekt har det fulla ansvaret och kompetens för långsiktig samhällsbyggnad och strategi. Det måste finnas en röd tråd som har sitt ursprung i Nyköpings historia, och tar oss in i en grön framtid där Nyköping måste äga sin egen attraktionskraft. Vi som bor här idag lånar bara Nyköping för en tid i våra liv innan vi lämnar över till nästa generation.

Varför ska Nyköping växa med 700 personer årligen? Blir Nyköping en bättre stad när den blir en storstad, kommer framtidens krav på närodlat att kunna försörja Nyköping när vi samtidigt bygger hus och vägar på bördig åkermark?

 

En duktig stadsplanerare skulle inte bygga ett resecentrum för att människor ska bo i Nyköping och arbeta i Stockholm. Denne skulle vilja att vi både bor och arbetar här så att vi slipper pendla. Stadsplaneraren skulle arbeta med att göra Nyköping attraktivt för företag OCH de som önskar bo här.

Stadsarkitekten skulle inte spendera 55 miljoner på konsulter för bl.a annonskampanjer i Stockholms tunnelbanor med bilder på badande barn och en guppande båt om det inte finns några nära badstränder eller permanent tankmöjlighet för båtar.

Vi vill ha en Stadsarkitekt som förstår och kan ge Nyköping sin attraktionskraft åter både för oss som redan bor här och de som vill flytta hit.

BMW+skylt.jpg

 Mark & skog 

Att använda bördig åkermark till industrimark och asfalt som i fallet vid Lilla Kungsladugården går stick i stäv mot ett hållbart samhälle när vi vet att behovet av närodlade råvaror kommer att öka.

Vid byggnation forslas den bördiga markjorden bort och området förblir obrukbart i generationer framöver.

Vi är för en grön och hållbar utveckling, MEN vi kan inte ta bördig åkermark att bygga hus på, detta  kan göras på annan plats. Vi vill istället att vi använder mark där inga odlingsmöjligheter finns som t.ex. kuperad terräng, lerig, stenig eller sandjord där odling inte lämpar sig.

Vi säger nej till användning av bördiga åkerarealer och skog för bygge av vägar, industriområden, och bostäder där andra alternativ finns.

Biodiversitet.jpg

 Biodiversitet 

Eller biologisk mångfald avses variationen bland levande organismer i alla miljöer. Mer info finns hos SLU.

När såg du ett bi eller nyckelpiga senast?
Den biologiska mångfalden ändras i en allt större takt beroende på att människan breder ut sig främst i stadsmiljöer där allt fler naturliga habitat för bl.a. insekter försvinner. 

Därför vill vi starta "Plan Bi" där vi ska utöka vår biologiska mångfald och grönområden i vår stad som försvunnit i och med att Nyköpings expanderat.

Vi vill också ha en hållbar pollineringsplan likt Södertälje.

Vi vill öka den biologiska mångfalden på alla de platser det är fysiskt och tekniskt möjligt. Vi vill dra i handbromsen och börja nu.

Solpaneler.jpg

 Miljöområden anpassade för solpaneler 
 

Alla vet att solen står som högst och lyser som starkast i söder. Därför vill vi att när nya områden planeras hänsyn tas och byggnaderna byggs för maximal solinstrålning, d.v.s. när byggnader har en takvinkel på mer än 20 grader ska alltid en av de vinklade sidorna vända direkt mot söder vilket medför att maximal solenergi kan utvinnas med solpaneler på taket.

Vi vill också att kommunen gör en inventering över lämpliga områden där större solpanelsanläggningar kan anläggas, dock inte på odlingsbar mark.

Det är bra att kommunen har Agenda 2030, miljömål med många punkter man vill uppnå men få förslag om hur man ska göra det och när.

Mycket prat och lite verkstad. Vi kommer att framtidssäkra Nyköping och börja omgående.

el.jpg

 Luftledningar 

Vårt ökade elbehov beräknas fördubblas till 2045. Så vart ska alla elkablar förläggas? Vi anser att de ska förläggas i mark eller i havet. Detta blir helt naturligt eftersom merparten av vindkraften kommer att byggas till havs.
 

För kommunen är kostnaden densamma avseende "SSAB-kabeln" så det är därför obegripligt att kommunen sagt nej till markkabel.


Vi säger nej till framtida luftledningar med undantag där det inte finns någon annan lösning.

sopor.jpeg

 Smart sopsortering under mark 

Vårt avfall måste hanteras och ju mer vi sorterar ju fler sopkärl får vi. Att ha dessa stående fritt är en sanitär oangelägenhet, dessutom tar det stor plats och kan lukta och drar till sig ohyra och fåglar.
 

Vi vill att där det är möjligt använda nedgrävda källsorteringskärl. Kärlen rymmer 5 kubikmeter avfall vardera och är helt dolda under mark.

Värmeväxlare.png

Återvinning av BDT vatten för uppvärmning

Stora mängder energi lämnar bostäder med avloppsvattnet utan att det uppvärmda vattnets värmeenergi återförs till byggnaden.
 

BDT står för bad-, disk- och tvättvatten. Det är det vattnet från dusch, våra disk och tvättmaskiner. Det innehåller inget avloppsvatten från våra toaletter.
 

BDT vattnet är alltid varmare än det inkommande kallvattnet och kan därmed användas i en värmeväxlare.

Uppvärmningskostnaden av tappvatten kan minska med så mycket som 67% enligt studier

Vi vill att tekniken ska beaktas och utvärderas inför framtida lägenhetsbyggnationer.

bottom of page